Luften dallrar av förväntningar. Passagerarna står på kajen och väntar på att få komma ombord. De ser det jättelika fartyget torna upp sig mot himlen och förundrar sig över hennes storlek. Alldeles ny skimrar hon med sin "osänkbara" gloria. Färgen hon är målad med har inte ens hunnit torka överallt.

Dagen innan har emigranterna genomgått den obligatoriska läkarunder- sökningen och vaccinationen. Personer utan friskintyg släpps inte in i Amerika,  och måste skickas tillbaka till hemlandet på rederiets bekostnad. Inte konstigt att de är noggranna med att kontrollera hälsan hos emigranterna.
   Särskilt rädd är man för ögonsjukdomen trakom. Den är mycket smittsam och leder ofta till blindhet.

"Vi släpptes upp på undre däck i en ström förbi besiktningsläkaren, som placerat sig på trappan och infångade emigranterna allt efter som de kommo... Med ett och samma instrument petade han alla i ögonen; det gick blixtsnabbt, men var väl ändå effektivt, att döma af den risk bolaget löper om någon behäftad med trakom slipper igenom."

    Man kontrollerar armarna på alla för att se om något vaccinationsmärke finns. Om inte vaccineras personen på fläcken och får sedan ofta lida av uppsvullen och värkande arm. Inför kontrollen ställdes de upp i långa rader

"en å en med uppvikta ärmar, nu skulle dom se att alla var vaccinerade å ve den som inte kunde visa sina märke tydligt å klart han blev utan barmhärtighet [vaccinerad] å det grundligt ändå, det var flera stycken som fick lida väldigt ty armen svällde och värkte jag slapp ty jag hade 4 stora märken å då var det allrigt." (Carl Olof Jansson)

När man har tagit klivet från landgången till fartyget

När emigranterna och andraklasspassagerarna har kommit ombord och ur vägen så att inte de mer lyckligt lottade ska behöva känna av deras närvaro, släpps förstaklasspassagerarna ombord. De behöver inte genomlida några hälsoundersökningar utan går i princip bara genom tullen och ombord.
   Vid ombordstigningen får de ett häfte med anvisningar för vistelsen ombord och ritningar över däcken. Följande är utdrag ur detta häfte:

Matsal Platser vid borden delas ut av andrestewarden strax efter avgång och en placeringslista presenteras så snart den är fullständig. En trumpetfanfar annonserar lunch och middag; inför middagen sker också en fanfar en halvtimme innan för att ge tid att klä om. Passagerare som önskar äta senare än den vanliga tiden, 19:00, kan få sin middag serverad när som helst fram till 20:15 genom att meddela detta till andrestewarden senast 13:30. Passagerarna får signera kort när de beställer vin och sprit till bordet, och betalning för dessa drycker sker i slutet av resan till en steward som kommer med räkningen. Lyset släcks i matsalen klockan 23:00. Sjukvård   Läs mer här En erfaren läkare finns ombord på skeppet. Han är auktoriserad att ta betalt av passagerarna för behandling av vilken som helst sjukdom som uppstått före ombordstigningen. I de fall där sjukdom inträffar ombord tas ingen avgift ut och medicinen ges under alla omständigheter ut gratis. Sjukvårdspersonal: Dr William Francis Norman O'Loughlin. Läkare (kirurg). Dr John Edward Simpson. Biträdande läkare. Mrs Catherine Jane Wallis: Stewardessföreståndarinna. William Dunford: sjukvårdssteward. Sängkläder Det är inte tillåtet att ta med kuddar eller filtar ut på däck. Gudstjänst Gudstjänst hålls i matsalen på söndag klockan 10:30. Stövlar och skor Dessa putsas om de lämnas utanför hyttdörren. Passagerarnas utrymmen Förstaklasspassagerare är inte tillåtna att gå in i andra eller tredje klassavdelningarna, eller vice versa, eftersom detta kan medföra komplikationer i hänseende till karantänanordningarna. Dricks Är helt frivilliga för passagerarna, och om någon steward eller annan begär dricks bör det rapporteras till ansvariga, som med största allvar tar hand om fallet.

Var har jag nu min hytt någonstans?

Det första man gör är att gå till purserns kontor för att få sina biljetter behandlade och sedan söka reda på var hytten finns, så man kan lägga ifrån sig det bagage man har, oavsett om det är flera stora koffertar eller en enkel påse med bara några få tillhörigheter.
   Det finns gott om stewarder som står till tjänst och hjälper passagerarna att hitta rätt. Dessutom finns tolk för de många emigranter som inte förstår engelska. Det måste vara mycket förvirrande att befinna sig i ett virrvarr av korridorer och inte ens förstå skyltarna på väggarna.
   Korridorerna är rena och fräscha, men enkla i de lägre klasserna. Delar av förstaklassgångarna är mycket vackra och lyxiga medan andra delar är rätt ordinära. I första klass har man förstås de vackra hissarna och den fantastiska stora trappan. Även andra klass har en hiss, medan tredjeklasspassagerarna får klara sig med enkla trappor.


Att få dagarna att gå

De som reser i tredje klass har inget överflöd på sysselsättning, men det finns promenaddäck, matsal, rökrum och sällskapsrum. Man spelar kort, dansar och sjunger. Ett piano finns tillgängligt så att den som kan får bidra med musikunderhållning.
   Andraklasspassagerarna har det i många avseenden lika lyxigt som förstaklasspassagerarna på vilket annat skepp som helst. Matsal, bibliotek, röksalong och promenaddäck finns till förfogande.
   Reser man däremot i första klass finns betydligt mer att göra för att få tiden att gå. Förutom att ett stort antal timmar tillbringas vid matbord av olika slag, kan man gå långa promenader på däck, motionera bort lite av allt man ätit i den välutrustade gymnastiksalen eller på squashbanan, tillbringa en skön stund i det turkiska badet eller mjuka upp kroppen med en simtur i poolen. Sedan kan man läsa, skriva, spela kort eller samtala med sina medresenärer; läs & skrivrummet, röksalongen och receptionen är utmärkta platser för sådana aktiviteter, eller varför inte Café Parisien eller Verandah Café & Palm Court.

Källor:
Encyclopedia Titanica
Titanic (Claes-Göran Wetterholm, 1988, ISBN: 91-87360-00-4)
Titanic Triumph and Tragedy (Eaton & Haas, 1986, ISBN: 0-85059-775-7)
Voyage -Autumn 2000 (ISSN: 1054-9269)