Lägg till i favoriter

Ange som startsida

Skriv ut

Uppdatera

Maila webmaster

a HMHS Britannic

Längd: 275.8 m
Bredd: 28.7 m
Vikt: 48,158 gross ton
Maskineri: Samma som Titanic. Trippelexpansions maskinerna utvecklade 32.000 AHk. Turbinen utvecklade 18.000 AHk.
Hastighet: Ca 21 knop

Sjösättningen

Som du säkert redan känner till så var Britannic ett av Titanics systerskepp. Från början skulle fartyget heta Giganitc, men efter Titanics katastrof nöjde man sig med namnet Britannic. 1914 var hon det största och mest eleganta fartyg som någonsin gjorts. Man hade haft längre tid på sig än med Titanic och kunde nu rätta till alla misstag som man hade gjort på de två första systerskeppen. Säkerheten på Britannic var förbättrad jämfört med Titanic och Olympic. Det skulle aldrig mer finnas för få livbåtar. Kaptenen Charles Bartlett gick under smeknamnet "Iceberg Charlie" eftersom han ansågs ha en förmåga att lukta sig till och undvika isberg så Britannic skulle aldrig råka ut för samma öde som Titanic. Britannic var dessutom en halvmeter tjockare än Titanic var och hon hade ännu fler vattentäta skott med dörrar som kunde manövreras elektriskt. Fartyget sjösattes den 26 februari, 1914.

Britannic sjösätts.

Första världskriget

Från början var det meningen att även Britannic skulle trafikera sträckan mellan USA och England och hon skulle börja användas 1915. Första världskriget bröt ut och förhindrade detta. Den 13:e november 1915 rekryterades hon av den brittiska flottan. Man fick göra om inuti fartyget för nu skulle hon användas som ett flytande sjukhus. Britannic förseddes med ca 3000 sjukhussängar och medicinska besättningen bestod av 52 officerare, 101 sköterskor och 336 biträden. Där fanns dessutom 400 personer som jobbade på eller med fartyget. Beteckning H.M.H.S fick hon strax innan hon gav sig av i december 1915. Det står för His Majesty´s Hospital Ship.

Den 23 december bar det av till ön Lemnos i medelhavet. Där fanns redan hennes syster Olympic och fartygen Mauretania, Aquanita och Statendam. De fem fartygen ingick nu i den s.k "Dardanelles Services". Dessa skulle hjälpa till att transportera sårade och soldater. Tillsammans kunde de frakta över 33 000 soldater eller 17 000 sårade.

Britannic målad som lasarettsfartyg.

De första uppdragen

Man visste att det fanns ubåtar i medelhavet, men man förlitade sig på Genévekonvektionen som förbjuder krigshandlingar mot lasarettsfartyg. Britannic var för säkerhets skull vitmålad med stora röda kord på båda sidor. Skeppets första uppdrag tog henne till Egeiska havet (utanför Grekland). Där skulle skeppet ta hand om 3500 sårade militärer. Några veckor senare återvände hon till Southampton för att lämna över de sårade. Sedan begav sig Britannic iväg igen för att hämta ännu en grupp sårade och återvände efter 1 månad till Southampton. Det tredje uppdraget var att bege sig till Isle of Wight (en ögrupp utanför England). Där fick Britannic tjänstgöra som sjukhus. Den 6:e juni 1916 trodde man att man inte skulle behöva skeppet längre och hon friades från sin militära tjänst. Nu skulle White Star Line äntligen kunna använda sitt skepp till passagerartrafik mellan USA och England. Man skulle då ha samma rutt som Titanic hade haft, Southampton till New York.

Målning över hur Britannic såg ut.
(Målning © Ken Marschall. Publicerad efter tillstånd.)

Britannics inredning var numera anpassad till sjukhusresor. Man fick därför restaurera skeppet så att hon kunde passa till de rikare passagerarna. Mitt under renoveringen kallades hon in till det militära igen. Nu tvingades Britannic ut på sitt fjärde uppdrag och den här gången var destinationen Murdos i Medelhavet. Detta uppdrag gick inte ut på att frakta sårade utan nu var det en frivillig hjälporganisation (VAD) som skulle till Mudros. Meningen var att hon skulle återvända direkt till England men fick problem när några ur besättningen drabbades av matförgiftning. Efter åtta dagar kunde hon påbörja sin färd hemåt igen. Nästa uppdrag gick återigen till Murdos och nu skulle hon hämta 300 sårade. På hemvägen fick hon problem när hon hamnade mitt i en storm men man lyckades klara sig ur den utan större problem. Däremot råkade Aquanita illa ut i samma storm och var tvungen att repareras. Eftersom Aquanita var ur bruk fick Britannic ge sig iväg redan fyra dagar efter sin hemkomst.

Prommenaddäcket på Britannic.

Uppdrag 6, det sista uppdraget

För att nå sitt mål i norra Egeiska havet måste Britannic passera ett smalt sund mellan ön Kea och det grekiska fastlandet. Samtidigt skriver kapten Gustav Siess som är befälhavare på den tyska ubåten U73 i sin loggbok:

"Siktat jagare och passagerarfartyg. Lägger ut två bälten med 6 minor vardera i Kea sundet"

Klockan 08.12 den 21 november 1916 satt nästan alla och åt frukost när det hördes en våldsam knall. Ingen tog denna knall på allvar. Menige Percy Tyler berättade att man ombord skämtade om att "det var nog mer synd om den vi kört på". Majoren i matsalen befaller att alla lugnt ska äta upp sin frukost.

Violet Jossep

Violet Jossep var sköterska ombord. Efter smällen fortsatte hon göra klart en frukostbricka till en sjuk medsyster. Violet väntar sedan tills medsystern ätit färdigt. Därefter gick hon lugnt tillbaka till sin hytt för att hämta tandborsten. Den var något hon hade saknat mycket när hon räddades från Titanic 4 och ett halvt år tidigare. Violet överlevde inte bara Titanic utan hon var också med om den våldsamma kollisionen som Olympic gjorde med skeppet Hawke 1911. Olympic klarade sig i alla fall från att sjunka, men nu var Britannic illa ute.

Skeppet sjunker

Efter en stund började man låta de kvinnliga sjuksystrarna gå ombord i livbåtar på ena sidan och manliga besättningsmän på den andra. Än idag hänger repen till livbåtarna kvar på Britannics vrak. Ingen ombord på skeppet visste riktigt vad som hade hänt. Ett jättelikt hål hade slitits upp i styrbords bogsida. Vattnet forsade in, men ingen skadades vid explosionen. Kaptenen fattade nu ett olyckligt beslut. I ett försök att rädda skeppet genom att sätta det på grund beordrade han full fart framåt för att förhoppningsvis sätta fartyget på grund på den närbelägna ön Kea. Då hände samma sak som hände när Estonia rusade fram med öppet bogvesir. Britannic vattenfylldes ännu snabbare och fören började tippa ner i havet. Innan kaptenen hinner beorda stopp i maskinen är katastrofen redan ett faktum.

Britannic går på en mina? och sjunker.
(Målning © Ken Marschall. Publicerad efter tillstånd.)

Livbåtar trasas sönder

När fartyget ångade mot land så sögs livbåtarna mot Britannics 3 jättelika propellrar. Dessa var 7 meter höga och framdrivna av 50 000 hästkrafter. Flera livbåtar smulades sönder. 70 matroser och sköterskor skadades svårt. Trettio av dem hackas till döds. Sjuksköterskan Violet Jossep är en av de som överlevde. Hon kastades runt av en propeller, men kom upp till ytan och räddades.

De sista minuterna

Oturligt nog träffades Britannic av minan eller torpeden, vilket det nu var, mitt under ett vaktombyte. Under detta vaktombyte stod de vattentäta dörrarna öppna för att ta emot det nya skiftet. Innan kaptenen hann stänga dem hade alldeles för många hunnit bli översvämmade. Dessutom stod flera fönster öppna eftersom man luftade fartyget. Britannic sjönk därför mycket snabbare än Titanic hade gjort. Kapten "Iceberg Charlie" stod kvar på sin post till sista minuten. Han gav signalen "abandon ship" med fartygssirenen och vid det laget var det bara för honom att gå rakt ut i vattnet. Fartygets eldare hade varit kvar på sina platser enda tills kaptenen beordrade "abandon ship". De lyckades rädda sig i sista sekund genom att krypa ut genom den fjärde skorstenen som precis som på Titanic var en låtsasskorsten. Havet var nu fullt av överlevande och vrakgods. Brittiska jagare och grekiska fiskebåtar begav sig snabbt dit och plockade upp de överlevande. Man kan säga att det var tur i oturen att fartyget inte var på väg hem med tretusen sårade soldater.

Britannic till havs.

Fråga om det var en mina eller en torped som sänkte Britannic har länge varit omdiskuterad. Var tyskarna i stånd till att bryta mot krigets lagar eller var det en mina? En torped syns lätt när den kommer farande, men kapten Bartlett hävdar att han inte såg något sådant. Undersökningskommissionen som tillsattes efteråt hävdar att det antagligen var en mina.

Vraket

Britannic fick ligga och vänta på bottnen i nästan 60 år innan den franske havsforksaren Jacques Costeau fann vraket. Han fann det ganska långt från den psotion som det engelska amiralitetet uppgett på sina sjökort. Detta gav upphov till en konspirationseori om att engelsmännen själva sänkt fartyget för att smutskasta tyskarna och få med amerikanarna i kriget. Costeau hittade dessutom tecken till en sekundär explosion som skulle kunna innebära att man haft ammunition ombord på fartyget. Ingen av dessa teorier förefaller längre särskilt trolig.

20 år senare var det Dr Robert Ballards tur att undersöka vraket. Det hade nu gått 10 år sedan han hittat Titanics vrak. Istället för Costeaus dykarklocka hade man nu en avancerad känrkraftsdriven ubåt, NR-1. Man lokaliserade vraket med hjälp av en side-scan sonar som gav en mycket bra bild av vraket. Vraket ligger nu på sidan på 120 meters djup. Från ubåten sände Ballard ut små undervattensrobotar med kamera för att studera vraket på nära håll. Britannic är så pass välbevarad att ballard vill göra den till ett undervattensmuseum. Man ska då kunna besöka vraket med hjälp av att styra robotkameror. Man ska dessutom kunna besöka vraket från Internet.

Rekommenderad läsning

Titanic Survivor: The Newly Discovered Memoirs of Violet Jessop Who Survived Both the Titanic and Britannic Disasters av Jessop, Violet, Maxtone-Graham, John.
Denna mycket omtalade bok är en mycket spännande läsning. Violet Jessop var sjuksköterska på både Titanic och Britannic och överlevde båda katastroferna. Nyligen upptäckte man hennes memoarer som innehåller ögonvittnesskildringar till båda katastroferna. Det finns även fler böcker om Britannic om du söker på Bokus genom att klicka här under.
Klicka här - Köp/Läs mer om boken på Bokus.

Rekommenderad film

Ghost Ship
En grupp bärgare försörjer sig på att finna förlista skepp för att bogsera dem och sedan hämta ut hittelön eller sälja dem. När en pilot plötsligt dyker upp och säger sig ha sett ett övergivet skepp så ger de sig iväg på jakt. De finner ett skepp som varit borta i över 40 år, och det flyter än. Men detta är inte ett vanligt skepp, vilket de snart får erfara. Spännande spökfilm som utspelar sig på en oceanångare.
Klicka här - Köp/Läs mer om filmen på Ginza.

Hade du hört talas om Britannic före du läste här?

Se resultat

Vill du diskutera Britannic så kom till Titanic Nordens forum

Bildgalleri
Filmklipp

Länkar
Hospital Britannic - Den överlägset bästa britannicsidan.
Intervju - med Robert Ballard, b.la angående Britannic.
Britannicexpeditionen 1998 Se bilder från Britannics vrak.