Gift med stålverksarbetaren Eric Aleksanteri Hirvonen som redan bodde i Amerika, på 400 Motheral Street, Monessen, Pennsylvania. Han hade rest dit året innan och kommit till New York med Lusitania den 3 november 1911  och fick arbete i stålindustrin i Monessen. I olika finska källor anges hans namn Aleksanteri, medan han i dödsannonsen (se nedan) kallas Eric. Gissningsvis bytte han namn när han kom till Amerika, som så många andra immigranter gjorde. Helga och dottern Hildur var på väg för att förena sig med honom. Eric var en liten, bara 165 cm lång, men stilig man med brunt hår och blå ögon, precis som Helga själv. Han arbetade som "screw boy" på vals(?) nr 8 på fabriken American Sheet & Tin (plåt och bleck/tenn-tillverkning).
   Med sig på resan hade de också Helgas bror Eino samt vännen August Abrahamsson, som också kom från Dalsbruk.

Den 3 april 1912 lämnade skeppet Polaris hamnen i Hangö i Finland och med sig hade hon Helga, resesällskapet och flera andra finländare som nu lade sitt hemland bakom sig och for via Köpenhamn till Hull. Helga hade betalat 230 finska mark för resan till Amerika. Hon skrev ett vykort föreställande Titanic medan hon var i Southampton, och de där hemma i Dalsbruk trodde länge att hon och dottern omkommit i katastrofen.

Ombord på Titanic delade de enligt tidningen Uusi Suometar hytt med Anna Turja, Sofia Laitinen, Hedvig Turkula samt Katriina och Maria Jussila.
   Brodern Eino, som väcktes av vännen August Abrahamsson efter kollisionen, tog sig tillsammans med denne lugnt och sansat till den aktre delen av skeppet. Eino hittade inte systern i hytten utan, efter lite letande, ensam i en korridor, på gränsen till hysteri. Hon hade lämnat Hildur sovandes i kojen eftersom hon inte ville störa henne om de ändå skulle dö allihop. Eino gick tillbaka till hytten och svepte in Hildur i en filt. Sedan klättrade han med flickan i ena armen och Helga krampaktigt fasthållandes i hans rock uppför två järnlejdare. På vägen såg de en mor som försökte få livbälten på alla sina barn, som Eino uppskattade till sju stycken, och han frågade om de hade något över, men det hade de inte.
   Eino såg till att Helga och Hildur kom i en livbåt (troligen 15 enligt Encyclopedia Titanica, troligen 16 enligt Wetterholm), men knuffades bort när han själv försökte komma med i den.
      Helga fick syn på Maija Panula medan hon väntade på att komma iväg och sade: "En av de sista personer jag såg innan jag for iväg var mrs John Panula. Jag kände henne väl. Hon var så förvirrad att, stackars kvinna, hon knappt visste vart hon skulle vända sig. Hon var en av de sista att komma upp på däck. Jag antar att hon försökte samla ihop sin familj. Ingen av dem kom undan."

Efter katastrofen skickades ett telegram till Eric där man meddelade att hans hustru och dotter blivit räddade. Han hade bara vetat att de var på väg, inte att de reste med Titanic, förrän han fick telegrammet. Han skyndade sig genast till New York och mötte sin hustru och dotter på det sjukhus de vårdades på för påfrestningarna och chocken de utsatts för. De bosatte sig permanent i USA.

Helga reste tillbaka till Finland på besök flera gånger; hon och Hildur kom hem från ett sådant besök den 4 december med "Frederick VIII" och destinationen angavs då 464 Motheral Avenue, Monessen, Pennsylvania.
   1917 flyttade familjen till Syracuse, New York.
   1920 var familjen bosatt på 7633 Roslyn Street, Pennsylvania.
   1924 åkte hon återigen på besök till Finland och kom tillbaka på "Stock- holm" den 22 oktober. Nu var destinationsadressen 139 Hayden Avenue, Syracuse, New York. Eric arbetade på Halcomb stålverk i Syracuse, liksom Helgas bror Eino.
   1936 flyttade de till Victory.

Några år efter Helgas död begick Eric självmord.