Vikt utan last: 47 100 ton Förhistoria
I början av 1930-talet var Tyskland fortfarande drabbat av restriktioner från Versaillesfreden. Vinnarna i första världskriget hade bland annat bestämt att Tyskland inte fick ha någon flotta. År 1935 förändrades dessa restriktioner efter ett avtal mellan
Tyskland och Storbritannien. Tyskland tilläts nu ha en flotta som var max 35 % av britternas i storlek. Detta betydde att
Tyskland nu kunde bygga fem 35 000 tons slagskepp som en del i Hitlers nya rustningspolitik. Den 1 juni 1936 lades Bismarcks
köl vid Blohm & Voss skeppsvarv i Hamburg, Tyskland. Slagskeppet döptes efter den berömde rikskanslern Otto von Bismarck
(1815-1898) som till stor del varit med och enat samt grundat det tyska riket under slutet av 1800-talet.  Bismark under byggnad i december 1939.
Den 14 februari 1939 sjösattes Bismarck under en ceremoni som sågs av tusentals människor. Innan sjösättningen höll Adolf
Hitler ett tal till det tyska folket:
 Hitler inspekterar Bismark.
Den 24 augusti 1940 var Bismarck färdig att sättas i drift och efter en testperiod sattes hon i aktiv tjänst.
Då Bismarck kunde gå i hela 30 knop var fartyget ett av de snabbaste i hela världen. Den 24 januari 1941 var fartyget
färdigt att användas för strid i kriget som nu hade pågått i nästan två år.  Bismark år 1940. Operation Rheinübung
I början av 1941 lät tyskarna inleda en operation där de skulle sänka de allierades fartyg som befann sig
i Atlanten. Bismarck skulle tillsammans med slagskeppet Prinz Eugen sänka allierade transportskepp i Atlanten
norr om ekvatorn. Efter tyskarnas tidigare lyckade operationer hade de allierade nu satt in större försvar i
form av egna slagskepp. Den 18 maj 1941 inleddes den tyska operationen. Kapten ombord på Bismarck var Günther Lütjens.  Bismark lämnar Tyskland.
När Bismarck skulle passera Skagen fick Lütjens undvika tyskarnas egna
utplacerade minor. Risken för ubåtsattacker var stor så för att vara på den säkra sidan lät
kaptenerna på Bismarck och Prinz Eugen sina fartyg åka i ett sicksackmönster.
I norska Bergen fick fartygen stanna för att bunkra då Prinz Eugen behövde fylla på bränsleförrådet. På vägen dit
upptäcktes de båda slagskeppen av den svenska flygplanskryssaren Gotland och britterna blev snabbt informerade.
Klockan 22.00 den 22 maj anlände Bismarck till Bergen och den norska fjorden Grimstad. Ett problem i
i operation Rheinübung var hur slagskeppen skulle kunna nå Nordatlanten. Det låg en brittisk flygbas i Skottland så det var
uteslutet att går för nära den skotska kusten.
Bismarck och Prinz Eugen fick antingen gå en bit söder eller norr om Island för att undvika fienden.
Vägen söder om Island bevakades dock av den brittiska flottan. Bismarck och Prinz Eugen skulle med stor sannolikhet slå ut
dessa styrkor, men eftersom den brittiska flygbasen snabbt skulle kunna skicka iväg bombplan skulle det ändå innebära en risk.  Besättning på Bismark. Kapten Lütjens på Bismarck beordrade att slagskeppen skulle försöka gå mellan Island och Grönland. Tidigt på morgonen den 23 maj gick Bismarck in i den så kallade danska leden. Några timmar senare tjöt alarmet ombord på Bismarck. Via radarn hade besättningen fått syn på två okända fartyg. Detta var två brittiska mindre kryssare, vars uppdrag var att skugga Bismarck och ange hennes position. På Bismarck märkte besättningen att de var förföljda och försökte komma i skottläge mot sina förföljare. Den ene av de två brittiska kryssarna tog sig snabbt i säkerhet närmare land.  Bismark, ett ståtligt slagskepp.
När Bismarck skulle beskjuta den andra av de två kryssarna gick hennes främre radar sönder så också det andra brittiska fartyget kom undan. Bismarck som
hela tiden hade varit det ledande fartyget fick nu låta Prinz Eugen gå fram och ta täten. Tyskarna ville inte riskera att vara
blinda på ett håll. Vad kapten Lütjens inte visste var att två slagskepp vid namn HMS Hood och Prince
of Wales var på väg mot dem. Den 24 Maj 1941 upptäckte Bismarck dem på sin radar och en eldstrid började. De större kanonerna på
de brittiska slagskeppen kunde endast vridas i 45 grader. Besättningen på Bismarck och Prinz Eugen som kände till denna svaghet
utnyttjade den genom att lägga sig med babords sida mot Prince of Wales och HMS Hood.
De äldre slagskeppen Prince of Wales och HMS Hood låg med fören rakt mot sina motståndare och kunde därför endast nyttja halva sin slagkraft samtidigt som Bismarck kunde
utnyttja hela sin. Efter ett antal skottsalvor sköt Bismarck slagskeppet HMS Hood med en fullträff på hennes vänstra sida.
HMS Hood Sjönk strax därefter och av de ca 1400 besättningsmännen överlevde bara tre.  Bismark öppnar eld mot HMS Hood.
Bismarck fick även in ett antal träffar på Prince of Wales som tvingades fly. Bismarck hade förutom några lindriga skador träffats i den ena bränsletanken. Slagskeppet förlorade nu tusentals ton olja och eftersom Bismarck inte hade tankat i Norge så fanns det ingen möjlighet att gå för fulla motorer.
Kapten Lütjens beslutade att de skulle gå in till den franska hamnstaden St. Nazaire för att där i skydd av Luftwaffe kunna reparera slagskeppet och
sedan fortsätta med uppdraget. Under tiden skulle
Prinz Eugen stanna kvar i Nordatlanten och attackera konvojer på egen hand.
Britterna hade via sina spitfires (stridsplan) fått reda på Bismarcks position och nu var i stort sett hela den brittiska flottan
i Nordatlanten på jakt efter Bismarck. Det var slagskeppen Prince of Wales King George V, och Repulse, kryssarna Norfolk, Suffolk
och hangarfartyget Victorious som i olika grad gav sig ut efter det tyska slagskeppet.  En av Bismarks kanoner på havets botten. © Discovery Channel
Bismarck som flydde söderut gjorde plötsligt helt om och åkte mot Prince of Wales
Norfolk och Surffolk. Detta var en manöver som gjordes för att Prinz Eugen skulle kunna fly. Besättningen på Bismarck visste vid det
här läget att deras enda chans var att vända helt om i en överraskningsmanöver och överrumpla sina fiender och därmed vinna tid.
Tyskarna lyckades med detta och fick ett visst försprång då de brittiska slagskeppen tillfälligt slutade förfölja dem.
Nu kunde Bismarck ge sig iväg mot Frankrike och säkerheten. Hangarfartyget Ark Royals Swordfishplan gjorde dock ett försök att
torpedera det flyende slagskeppet. Ett Swordfishplan fick en lyckoträff rakt på Bismarcks roder. Detta var Bismarcks akilleshäl för utan
roder gick det inte att styra henne.
Slagskeppet var nu helt hjälplöst och kunde inte göra annat än att ta upp strid. Lütjens lät meddela till Berlin att:  Bismark mot slutet. Ett mycket känt foto.
Slutstriden
Bismarcks tunga kanoner hade slutat att fungera, men tyskarna vägrade att ge sig och skulle kämpa till sista man. Besättningen
på Bismarck använde sig av lättare kanoner som inte alls kunde mäta sig med engelsmännens slagkraft. Dödsstöten kom
när det brittiska fartyget Dorsetshire fick in tre fullträffar på Bismarcks styrbordssida. Det pågår fortfarande en historisk debatt
ifall det verkligen var engelsmännens kanoner som sänkte Bismarck. Enligt tyska uppgifter sprängde besättningen på Bismarck
och/eller öppnade slagskeppets bottenventiler under den hopplösa kampen. Detta eftersom de hellre ville låta Bismarck sjunka än hamna i fiendehänder.
Att vraket inte har imploderat av vattentrycket tyder på att slagskeppet var vattenfyllt då hon sjönk. Detta pekar på att
det verkligen var tyskarna själva som sänkte henne.  Dorsetshire plockar upp överlevande från Bismarck efter förlisningen.
Vraket
Efter att Robert Ballard hade hittat Titanic år 1985 ville han nu hitta och filma Bismarck. Han ledde en expedition för att hitta
vraket 1988, men det dröjde till året efter innan Bismarck hittades. Vraket ligger ute i Atlanten något sydväst om Irland
på ett djup av 4790 meter (ca 1000 meter djupare än vad Titanic ligger på). Trots britternas bombardering under sänkningen är
vraket i förvånansvärt bra skick. Det står upprätt på bottnen och förutom 10 meter som brutits av från aktern är slagskeppet nära på intakt.  En målning av Bismarks vrak. (Målning © Ken Marschall. Publicerad efter tillstånd.) De två största kanonerna föll av när fartyget sjönk mot bottnen och ligger idag upp och ner i sandbottnen. Andra kanoner är fortfarande intakta och även trä och färg har bevarats. Det stora hakkorset som nazisterna lät måla på däcket syns fortfarande tydligt. Under James Camerons expedition till vraket 2002 lät han filma inuti vraket. De delar av slagskeppet som inte brann upp under sänkningen var fortfarande välbevarade. Två överlevande tyska soldater från Bismarck som var med på expeditionen kunde till och med känna igen ett skrivbord från deras gamla arbetsplats. Vraket kommer troligtvis att finnas kvar i minst några hundra år innan det till slut bryts ner.  Bismarcks vrak fotograferat under James Camerons expedition 2002. Vraket är upplyst av en enorm undervattensstrålkastare. © - Discovery Channel Textens källor samt rekommenderad läsning och filmer
Länkar
© Copyright, med hjälp av Tulen Pekny |
Bismarck: Kampen om Atlanten av Tamelander, Michael 
