---

Jakten efter vraket

Efter katastrofen talades det mycket om att b�rga skeppet. F�rst var det John Jacob Astors familj som ville att man skulle s�nka ner bomber som skulle spr�nga upp vraket s� att kroppar fl�t upp. Sedan har det st�ndigt kommit galna id�er om hur man skulle f� upp skeppet, allt fr�n att anv�nda sig av enorma magneter till att anv�nda luftfyllda ballonger. Problemet var dock att man inte visste var vraket befann sig. Man har genom �ren gjort m�nga f�rs�k att hitta vraket, men det dr�jde �nda till 1985 innan man lyckades. Den kurs som Titanic hade angett i sina n�dmeddelanden var antagligen inte exakt. Det dr�jde ocks� m�nga �r innan man hade tillr�cklig modern teknik f�r att kunna hitta vraket.

I slutet av 70-talet och i b�rjan av 80-talet gjorde man flera expeditioner f�r att hitta vraket. Man hade stora f�rv�ntningar. Vissa hoppades att man skulle hitta vraket helt och i perfekt skick. Det talades till och med om att b�rga skeppet, reparera det och sedan l�ta det avsluta sin jungfrutur. M�nga expeditioner har gjorts till vraket och expeditioner g�rs fortfarande. H�r �r n�gra av de mest k�nda:

1985

1985 gav sig tv� expeditioner ut f�r att hitta vraket. Expeditionen var ett samarbete mellan franska IFREMER och systerinstutionen Woods Hole Oceanographic Institution i USA under ledning av Dr. Robert Ballard p� b�ten Knorr. Ett problem var att man inte visste ifall vraket �verhuvud- taget fanns kvar. Det kunde ha sjunkit ner i sanden eller s� kunde det ha f�rsvunnit i en jordb�vning som var i omr�det n�gra �r efter att Titanic hade sjunkit. Man b�rjade att s�ka p� kordinaterna 41� 46'N - longitud 50� 14'V som var de sista som Titanic hade uppgett. S�kandet var en l�ngsam process. Man finkammade bottnen med en kamera som sv�vade ungef�r 100 meter ovanf�r bottnen.

En av Titanics �ngpannor filmad 1985.
� Dr. Robert D. Ballard, Woods Hole Oceanographic Institution.

Klicka h�r f�r att h�ra en ljudinspelning fr�n n�r vraket hittades.

Efter flera dagars s�kande fick man tillslut upp bilder fr�n vraket. Man hade anv�nt sig av tv� sm� miniub�tar, Argo och Angus, f�r att fotografera havsbottnen. Det f�rsta man s�g var en suddig bild av en av Titanics enorma �ngpannor. Nyheten att man hade hittat Titanic spreds snabbt �ver hela v�rlden och diskuterades livligt i tidningar och tv under 1985. Vraket l�g p� positionen 41� 43'N - longitud 49� 43'V. Det var ca 15 kilometer sydost om den position Titanics telegrafister, Phillips och Bride, uppgett

Tidnigsklipp fr�n 1985.
� The Sun

1986

1986 �terv�nde man till vrakplatsen f�r att unders�ka vraket noggrannare. F�rv�ntningarna var nu stora. P� de f�rsta suddiga bilderna man hade tagit hade man f�tt f�r sig att vraket var i v�ldigt bra skick. Med sig hade man den specialkonstruerade miniub�ten Alvin som klarade av det h�ga tryckket p� 4000 meters djup. Ub�ten var v�ldigt tr�ng och rymde endast 3 man varav en var Robert Ballard. Man hade ocks� med sig en radiostyrd minirobotkamera under namnet Jason Junior.

F�rsta g�ngen man var nere funkade inte utrustningen riktigt s� man missade vraket med bara n�gra meter. N�sta g�ng gick det dock b�ttre och helt pl�tsligt d�k vraket upp framf�r �gonen p� de tre m�nnen i ub�ten. F�rv�ntningarna var mycket stora. Bob Ballard hoppades kunna ta bilder av Titanics utsmyckning. Experter hade sagt att fartyget borde vara i ett ganska eller kanske till och med mycket bra skick p�grund av det syrefattiga djupet.

Ett par skor hittade p� Titanics bottnen.
� Dr Robert Ballard

Till stor fasa f�r hela v�rlden uppt�ckte man att skeppet var i mycket s�mre skick �n f�rv�ntat. Man uppt�ckte ocks� att skeppet hade delats mitt itu precis som m�nga �verlevande hade vittnat om. Det berodde antagligen p� att de vattent�ta luckorna var st�ngda endast i 6 sektioner. F�ren blev snabbt vattenfylld, blev tung och sj�nk snabbt medan akterdelen var fylld med luft och fl�t kvar p� ytan. Strax innan skeppet sj�nk br�ts det mitt itu. De tunga �ngpannorna och motorerna kan ocks� ha haft stor del i uppbrytandet. De tv� delarna av vraket ligger 500 meter ifr�n varandra p� bottnen.

Under denna expedition hade Ballard svurit p� att inte plocka upp n�gra f�rem�l. Det gjorde han inte heller, men frestelsen var stor d� man hittade purserns kassask�p. Man f�rs�kte �ppna det med hj�lp av griparmarna p� ub�ten, men det gick inte. N�r detta kassask�p senare b�rgades visade det sig vara tomt. Vittnen hade sett pursern t�mma kassask�pet 1912 och stoppa f�rem�len i s�ckar.

Efter att man funnit vraket kunde man ta reda p� exakt vad som hade h�nt fartyget. Den h�ga farten som man h�ll n�r fartyget skrapade mot isberget hade medf�rt att skrovet hade slitits upp. I svenska tidningar kunde man 1912 l�sa att Titanic skulle ha klarat sig om man hade anv�nt svenskt st�l. Man menade att det var mycket starkare �n det brittiska. I sj�lva verket skulle skrovet beh�vt vara en meter tjockt f�r att h�lla. Efter att vraket sjunkit s� b�rjade det s�nderfalla v�ldigt snabbt. N�r skeppet n�dde botten s� trycktes d�cken i aktern ihop ovanp� varandra och skrovet trycktes ihop. F�ren klarade sig dock lite b�ttre.

Lampa i Titanics vrak och fr�n Olympic.

1987

I Frankrike ville man g�ra en expedition till vraket d�r man b�rgade f�rem�l. Ballard sj�lv hade ju svurit p� att inte plocka upp n�gra f�rem�l, men i Frankrike ville man annorlunda. Hundratals f�rem�l b�rgades och visades i ett direkts�nt tv-program. Detta tv-program s�gs av miljontals tittare i hela v�rlden. Sp�nningen var som st�rst n�r man �ppnade ett kassask�p som visade sig inneh�lla pengar och andra v�rdesaker. Annat under denna expeditionen var att fransm�nnen p�stod att Titanic sjunkit av en kolgasexplosion.

1991

En rysk och kanadensisk expedition gav sig ner till vraket f�r att spela in en IMAX-film. Till sin hj�lp hade de det ryska forskningsfartyget Akademik Mistislav Keldysh som �ven James Cameron anv�nde under sina expeditioner. Man hade ocks� tv� ub�tar, Mir 1 och Mir 2.

Miniub�ten Mir nere vid vraket.

Man tog inte upp n�gra f�rem�l, men filmade 12 190 meter film till en dokument�r under namnet "Titanica" som blev en stor succ� med de b�sta bilderna hitills fr�n vraket.

1993

Nu var det dags f�r en expedition av RMS TITANIC INC som har b�rgningsr�ttigheterna till fartyget. Expeditionen leddes av George Tulloch och Arnie Geller. Det gjordes 15 dykningar p� 15 dagar och mer �n 800 saker togs upp. Dykningarna tog 10-12 timmar. Med miniub�ten Nautile kunde man b�de observera vraket och plocka upp f�rem�l med griparmarna och en korg. Nautile �r en av de f� miniub�tarna som klarar att g� ner till 3800 meters djup. Den tog 7 �r att konstruera och kostade 150 miljoner kronor. Den �r byggd i titan och v�ger d�rf�r 18,5 ton vilket �r f�rh�llandevis lite. Ub�ten �r dessutom mycket l�ttman�verlig. Nautile har dessutom en fj�rrstyrd undervattenskamera, Robin, som �r 80 cm l�ng. Den har 70 meter kabel och kan drivas in i mycket sm� utrymmen.

1994

�nnu en expedition av RMS TITANIC INC. F�retaget hade precis vunnit en domstolstvist om ensamr�ttigheterna till att b�rga f�rem�l fr�n Titanic. F�r att f� denna r�ttighet fick man lova att inte s�lja n�gra av de b�rgade f�rem�len. Dock accepterades det att plocka upp och s�lja kol. Detta f�r att finansiera expeditionen d�r varje dyk kostade 100 000 dollar. Under denna expedition b�rgade man dessutom en 2.5 ton pollare som idag finns att se p� RMS TITANIC INCs kringvandrande utst�llning.

En eldstad inuti Titanic. � Discovery Channel.

1995

James Camerons f�rsta expedition till vraket. Meningen var att filma f�r att kunna anv�nda riktiga bilder i den kommande Titanicfilmen. Under denna expeditionen tog man de b�sta bilderna av Titanic innand�me. Man uppt�ckte ocks� att Titanic hade kvar mycket st�rre delar av sin utsmyckning �n man f�rst hade trott.

1996

Nu var det dags f�r att b�rga en bit av Titanics skrov. Expeditionen varade fr�n 1 - 30 augusti. Igen var det RMS Titanic Inc under ledning av George Tulloch som stod f�r expeditionen. Meningen var att b�rga en sektion av C-d�ck, hytterna C79-C81.

Biten av Titanic som skulle b�rgas.

Lyftballonger skulle fyllas med diesel och f�ra upp biten till ytan. Flera kryssningsfartyg kom f�r att bevittna b�rgningen. �verlevarna Michel Navratil 1908-2001 och Edith Haisman 1896-1997 var p� plats f�r att bevittna b�rningen. Efter flera problem b�rjade biten g� upp till ytan men tillslut gick linorna av och biten f�ll ner p� bottnen igen. Under denna expedition kunde man f�r f�rsta g�ngen se Titanics skador fr�n isberget. Med hj�lp av sonarutrustning scannade man leran som d�ljer st�rsta delen av Titanics f�r. D� s�g man att endast sex sm�, tunna revor var resultatet av kollisionen. Skadorna var sammanlagt en kvadratmeter stora. Nya teorier om hur Titanic sjunkit kom d� fram.

Klicka h�r f�r att l�sa en ny teori om hur Titanic sj�nk

1997

Under denna expedition anv�nde man sig av en ny sorts ljusanl�ggning. Med hj�lp av den tog man de b�sta bilderna av vraket hitills. Totalt tog man ca 30 000 bilder.

Titanics f�r. Upplyst med ny lysutrustning.

1998

1998 gjorde man den f�rsta direkts�ndningen fr�n ett skeppsvrak. Delar av detta kan du se p� Discoverys hemsida. Efter 10 m�naders planering och med hj�lp av 100 forskare var det tillslut dags. S�dningen skedde delvis fr�n fartyget Ocean Voyager. Bilderna kom fr�n den fj�rrstyrda undervattenskameran ROV Magellan. (ROV = Remote Operated Vehicle, "fj�rrstyrd farkost"). Styrningen skedde fr�n ytan med hj�lp av en 4 km l�ng fiberoptisk kabel. Under denna expedition b�rgade man dessutom "the big piece" som man hade misslyckats med 1996.