Vikt utan last: 47 100 ton
Storlek: 251 m lång, 36 meter bred.
Motor: 12 Wagner ångpannor
Hastighet: 30,8 knop
Byggare: Blohm & Voss, Hamburg
Besättning: 2065 personer

Förhistoria

I början av 30-talet var Tyskland fortfarande drabbat av restriktioner från Versaillesfreden. 1935 upphörde dock dessa efter ett avtal mellan Tyskland och Storbritannien. Tyskland tilläts nu ha en flotta som var max 35 % så stor som britternas. Detta betydde att Tyskland nu kunde bygga fem 35 000 tons slagskepp. Den 1 juni 1936 lades Bismarcks köl vid Blohm & Voss skeppsvarv i Hamburg, Tyskland. Fartyget döptes efter rikskanslern Otto von Bismarck (1815-1898) som grundade det tyska riket.

Bismark under byggnad i december 1939.

Den 14 februari 1939 sjösattes Bismarck under en ceremoni som sågs av tusentals människor. Innan sjösättningen höll Adolf Hitler ett tal till det tyska folket:

"Sex år efter nationalsocialisternas revolution bevittnar vi idag sjösättningen av det tredje och största slagskeppet i vår nya flotta. Låt de tyska soldater och officerare som har äran att använda detta fartyg visa sig värdiga det namn som fartyget bär. Låt järnkanslerns själ överföras till dem. Låt den vara med dem i allt deras handlande under lyckosamma resor i fredstid, men också om någonsin nödvändigt, tjänstgöra som ett ljus i de svåraste tiderna. Med denna glödande önskan välkomnar den tyska nationen sitt nya slagskepp Bismarck."

Hitler inspekterar Bismark.

Den 24 augusti 1940 var Bismarck färdig att sättas i drift. Man hade en testperiod innan fartyget sattes i aktiv tjänst. Då Bismarck kunde gå i hela 30 knop var fartyget ett av de snabbaste i hela världen. Den 24 januari 1941 var fartyget färdigt att användas för strid.

Bismark i september 1940.

Operation Rheinübung

I början av 1941 lät tyskarna inleda en operation där man skulle sänka de allierades fartyg som befann sig i Atlanten. Bismark skulle tillsammans med slagskeppet Prinz Eugen sänka allierade transportskepp i Atlanten norr om ekvatorn. Efter tyskarnas tidigare lyckade operationer hade de allierade nu satt in större försvar i form av egna slagskepp. Den 18 maj 1941 inleddes operationen. Kapten på Bismark var Günther Lütjens

Bismark lämnar Tyskland.

När Bismarck skulle passera Skagen fick man undvika sina egna utplacerade minor. Risken för ubåtsattacker var stor så för att vara på den säkra sidan lät kapterna på Bismarck och Prinz Eugen sina fartyg åka i ett sick sack mönster. Man blev tvungen att bunkra i Bergen, Norge då Prinz Eugen behövde fylla på bränsleförrådet. På vägen dit upptäcktes man av den Svenska flygplanskryssaren Gotland och britterna blev snabbt informerade. Klockan 22.00 den 22 maj anlände Bismarck till Bergen och den norska fjorden Grimstad. Ett problem i i operation Rheinübung var att nå nordatlanten. Det låg en brittisk flygbas i Skottland så det var uteslutet att går för nära den skottska kusten. Anntingen fick Bismarck och Prinz Eugen gå en bit söder eller norr om Island. Vägen söder om Island bevakades dock av den brittiska flottan. Bismarck och Prinz Eugen skulle med stor sannolikhet slå dessa styrkor, men eftersom den brittiska flygbasen låg så nära skulle det ändå bli svårt.

Besättning på Bismark.

Kapten Lütjens på Bismarck beordrade att man skulle försöka gå mellan Island och Grönland. Tidigt på morgonen den 23 maj gick Bismarck in i den så kallade ”danska leden”. Några timmar senare tjöt alarmet på fartyget. Radarn hade fått korn på två okända fartyg. Detta var två brittiska mindre kryssare, vars uppdrag var att skugga Bismarck och ange position. På Bismarck märkte besättningen att de var förföljda och försökte komma i skottläge mot sina förföljare. Den ene av de två brittiska kryssarna avvärjde dock detta skickligt genom att ”gömma” sig närmare land.

Bismark, ett ståtligt slagskepp.

När Bismarck skulle beskjuta den andra av de två kryssarna gick Bismarcks främre radar sönder. Bismarck som hela tiden hade varit den ledande båten fick nu låta Prinz Eugen gå fram och ta täten. Man ville inte riskera att vara blind på ett håll. Färden fortsatte mot Atlanten. Vad Bismarck dock inte visste var att två slagskepp vid namn Hood och Prince of Wales var på väg mot dem. Den 24 Maj 1941 upptäckte Bismarck dem genom sin radar och eldstriden började. Kanonerna på de brittiska slagskeppen kunde endast vridas 45 grader åt båda hållen. Bismarck och Prinz Eugen hade därför fördelen att kunna ligga med barbord sida mot Prince of Wales och Hood. Då kunde Bismarck utnyttja sin fulla styrka. Prince of Wales och Hood låg med fören rakt mot Bismarck och kunde därför endast nyttja hälften av sin slagkraft. Efter ett antal salvor så träffade Bismarck slagskeppet Hood med en klockren träff på vänster sida. Hood Sjönk strax därefter. Av de ca 1400 ombord överlevde bara tre.

Bismark öppnar eld mot Hood.

Bismarck fick även in ett antal träffar på Prince of Wales som tvingades fly. Bismarck hade förutom en del lindriga skador träffats i den ena tanken med bränsle. Slagskeppet förlorade nu tusentals ton olja och eftersom Bismarck inte hade tankat i Norge så fanns det ingen möjlighet att gå för fulla motorer. Lütjens beslutade att man skulle gå in till den Franska hamnstaden St. Nazaire för att där i skydd av Luftwaffe kunna reparera fartyget och sen fortsätta med uppdraget. Under tiden skulle Prinz Eugen stanna kvar i nordatlanten och attackera konvojer på egen hand. Britterna hade via sina spitfires fått reda på Bismarcks position och nu var i stort sett hela den brittiska flottan i nordatlanten efter Bismarck. Det var slagskeppen Prince of Wales King George V, och Repulse, kryssarna Norfolk, Surffolk och Hangarfartyget Victorious som i olika grad gav sig ut efter det tyska slagskeppet.

En av Bismarks kanoner på havets botten. © Discovery Channel

Bismarck som flydde söderut gjorde plötsligt helt om och åkte mot Prince of Wales Norfolk och Surffolk. Detta var en manöver som gjordes för att Prinz Eugen skulle kunna fly. Besättningen på Bismarck visste vid det här läget att deras enda chans var att vända helt om i en överraskningsmanöver och överrumpla sina fiender och därmed vinna tid. Tyskarna lyckades med detta och fick ett visst försprång. Nu var Bismarck på väg rakt mot Frankrike och säkerheten. Hangarfartyget Ark Royals swordfishplan försökte dock torpedera slagskeppet. En swordfishplan fick en lyckoträff rakt på Bismarcks roder. Detta var Bismarcks akilleshäl. Slagskeppet var nu helt hjälplöst och kunde inte göra annat än att ta upp strid. Lütjens lät meddela till Berlin att:

”Bismarck är manöveroduglig, vi skall kämpa till sista man, länge leve Führern”.

Slutstriden

Bismarcks tunga kanoner hade nu slutat fungera, men tyskarna vägrade att ge sig. De skulle kämpa till sista man. Besättningen på Bismarck använde sig av lättare kanoner som inte alls kunde mäta sig med engelsmännens stora kanoner. Dödsstöten kom när det brittiska fartyget Dorsetshire fick in tre fullträffar på Bismarcks styrbordssida. Besättningen på Bismarck hade dessutom satt upp sprängladdningar på fartyget då man hellre ville låta det sjunka än hamna i fiendehänder.

Bismark mot slutet. Ett mycket känt foto.

Bismarck sjönk den 27 maj 1941. Av de 2065 besättningsmännen överlevde endast 115. Fler kunde dock ha räddats, men flera av de brittiska slagskeppen vägrade ta upp tyskar i sina båtar. Man misstänkte att det fanns tyska ubåtar i havet och vågade inte stanna.

Vraket

Efter att Robert Ballard hade hittat Titanic 1985 ville han nu hitta och filma Bismarck. Han ledde en expedition för att hitta vraket 1988, men det dröjde till året efter innan vraket hittades. Vraket ligger ute i Atlanten på ett djup av 4790 meter vilket är ca 1000 meter djupare än vad Titanic ligger på. Trots britternas bombardering under sänkningen är vraket i förvånansvärt bra skick. Det står upprätt på bottnen och förutom 10 meter som brutits av från aktern är fartyget så gott som intakt.

En målning av Bismarks vrak.
(Målning © Ken Marschall. Publicerad efter tillstånd.)

De två största kanonerna föll av när fartyget sjönk mot bottnen och ligger idag upp och ner i sandbottnen. Andra kanoner är fortfarande intakta och även trä och färg har bevarats. Det stora hakkorset som nazisterna lät måla på däcket syns fortfarande tydligt. Under James Camerons expedition till vraket 2002 lät man filma inuti vraket. De delar som inte brann upp under sänkningen var fortfarande välbevarade. Två överlevande tyska soldater från Bismarck kunde till och med känna igen skrivbordet där de hade arbetat inuti vraket. Troligtvis kommer vraket att kunna finnas kvar i minst några hundra år innan det till slut bryts ner.

Bismarcks vrak fotograferat under James Camerons expedition 2002.
Vraket är upplyst av en enorm undervattensstrålkastare. © - Discovery Channel

Rekommenderad läsning

Bismarck: Kampen om Atlanten av Tamelander, Michael
Denna skildring av den dramatiska jakten bygger på ögonvittnens redogörelser samt på den allra senaste militärhistoriska forskningen. Kampen om Atlanten inleds med en grundläggande redogörelse för den marina utvecklingen fram till de stora slagskeppens era och avslutas med en spännande skildring, timme för timme, av den ödesdigra jakten över Atlanten. Det finns även fler böcker om Bismarck om du söker på Bokus genom att klicka här under.
Klicka här - Köp/Läs mer om boken på Bokus.

Rekommenderade filmer

Slagskeppet Bismark av National Geographic
National Geographics dokumentär om slagskeppet Bismark. Dokumentären behandlar Bismarks historia, sänkningen av fartyget och Roberts Ballards upptäckt av vraket. Detta är en verkligt intressant dokumentär från National Geographic.
Pris: 129 kr
Klicka här - Köp/Läs mer om filmen på Megastore.

Sink the Bismarck
Storfilmen med Kenneth More och Dana Wynter i huvudrollerna. Filmen har några år på nacken, men håller fortfarande världsklass. Handlingen är så klart sänkningen av Bismarck. På DVDn står det "Excellent special effects make this tense, exciting sea drama one of the finest British war films ever made."
Pris: 180 kr
Klicka här - Köp/Läs mer om filmen på Megastore.



Hade du hört talas om Bismarck före du läste här?



Se resultat




Vill du diskutera Bismarck så besök Titanic Nordens forum
(se menyn)

Länkar
The Battleship Bismarck - Den största sidan om Bismarck.
Bismarck Class - En mycket faktarik sida om Bismarck.

© Copyright, Micke och Tulen Pekny
Frågor ställs till,
Gå tillbaka till förstasidan