a
herr HÅKAN Mauritz
BJÖRNSTRÖM-STEFFANSSON
| Yrke:
Affärsman |
| Född:
1883-11-09
Österfärnebo, Gästrikland, Sverige |
| Far:
Erik
Samuel Steffansson (f.1849 Sunnemo, Värmland)
|
| Mor:
Berta Maria
Björnström (f.1852 Uleåborg, Österbotten,
Finland) |
| Bosatt:
Stockholm,
Uppland, Sverige |
| Biljett:
110564 |
Pris:
£26 11s
|
Hytt: C-52? (kan
ha delat hytt med Hugh Woolner)
|
| Destination:
New York City,
New York, USA |
| Steg
ombord: 1912-04-10
Southampton, Hampshire, England |
Räddad
i livbåt D
|
| Steg
av från Carpathia: 1912-04-18
New York City, New York, USA |
| Dog:
1962-05-21
USA |
Begravd: 1962-05-25 Simsbury,
Hartford, Connecticut, USA
|
Noteringar
|
|
Håkans far var en
pionjär inom den svenska massaindustrin. Håkan själv
studerade vid Tekniska Högskolan i Stockholm till kemisk
ingenjör och började
sedan arbeta för Rydö bruks sulfatfabriker.
1909 flyttade han till Washington
som svenska statens exportstipendiat och ägnade sig åt
massaförsäljning och tomtinvesteringar. Inom bara ett par
år var han en förmögen man. Han anges också ha
varit Sveriges militärattaché på ambassaden i
Washington, men det kändes han inte vid och bad i en intervju att
reportern skulle "kraftfullt förneka ryktena" som spreds i de
amerikanska tidningarna om detta.
Ombord
på Titanic så är det möjligt att han delade hytt C-52
med Hugh Woolner.
På kvällen den 14:e
april satt Håkan i rökrummet på A-däck
tillsammans med bland annat Hugh Woolner. Det var ett stort antal
gentlemän ur första klass som befann sig där. Damerna
hade gått till sina hytter medan herrarna dröjde sig kvar en
stund. Några pratade politik och gamla minnen och någon
läste. Håkan drack varmt citronvatten, medan Hugh hade en
varm toddy på whisky och vatten. En kortlek kom fram och man
började spela bridge. När stöten kom var den inte
särskilt kraftigt men tydligt märkbar och några gav sig
iväg för att se vad som stod på. Håkan brydde sig
inte om det utan fortsatte dricka sitt citronvatten. Kamraten Hugh gick
dock ut på däck och såg isberget just innan det
försvann i mörkret. Inget verkade dock vara fel och han gick
strax tillbaka in till Håkan och de andra. Lite senare hade de
just delat ut korten för en ny omgång då en av officerarna dök upp och bad
dem sätta på sig
livbältena. "Vi har besvärligheter att vänta", sade han.
Ute på däck förde
han Sigrid
Lindström till en livbåt (nr 6) och
hjälpte till lite
överallt eftersom han
var van att hitta i utrymmena för första klass. Han och
flera andra
försökte förgäves övertala
mrs Straus att kliva
i livbåt 8 och
därefter hjälpte
han och Hugh Woolner mrs Candee i livbåt 6.
Ännu senare
lockades de båda till livbåt C av
pistolskotten som
avfyrades av purser McElroy då två män med våld
försökte tränga sig i båten. Håkan och Hugh
hjälpte till att dra de skyldiga därifrån så att
bemanningen kunde fortsätta under ordnade former.
När livbåt D, den
allra sista livbåten som sänktes ner (intakt), började
firas nedåt stod de båda vid relingen rakt nedanför
den. Klockan var nu omkring 2 på natten. De hade haft fullt upp
hela natten, befann sig nu på A-däck och
försökte
hitta någon mer person att hjälpa, men de var helt ensamma
där. Lampljuset började svikta och Hugh sade: "Det här
börjar bli ett otrevligt ställe." De gick därifrån
och föröver tills de fick vatten runt benen så att de
hoppade upp på relingen. Tre meter därifrån gled
nu livbåt D
förbi. De såg sin chans. "Vi hoppar!"
ropade Hugh. "Det finns gott om plats i fören!" Håkan
hoppade först och Hugh kom alldeles efter. Just då de kommit
ombord nådde båten vattenytan och de började ro bort.
Bredvid dem på däck hade Erik Lind
stått, men antingen
missade han båt D eller
så försökte han inte alls
komma i den. Håkan såg honom just som han själv
hoppade, och efter det var det inte någon annan som såg
honom igen.
Under resan till New York ombord
på Carpathia
organiserade Håkan och några andra
överlevande en kommitté för att hedra kapten Rostron
och besättningen. De skulle förära kaptenen med en
silverpokal med inskription på och alla 320 medlemmar av
besättningen skulle få medaljer.
1917 gifte Håkan sig med
Mary Pinchot Eno, som han enligt sin dödsruna blivit presenterad
för av mrs Candee, som han hade hjälpt i Titanics
livbåt nr 6. De
fick inga barn och Mary dog 1953 (se dödsannons nedan).
Håkan gick i pension
på 1930-talet och när han dog av en stroke den 21 maj 1962
lämnade han efter sig den förmögenhet han skapat sig i
sin ungdom. Han begravdes den 25 maj på Simsbury Center Cemetery
i Simsbury, Connecticut.
Hans hem i New York, på
57th Street, var ett av de få privatägda huset kvar på
Manhattan. Han sörjdes av sin syster (mrs J. H. Douglas Webster i
London) och en brorson vid namn Thord B. Steffanson. Denne hade bosatt
sig i New York och fick ärva en stor del av Håkans
förmögenhet. Han dog 1977, 68 år gammal.
|
Ur passagerarlistan över de
överlevande, via Carpathia:
Bjornstrom, Stefanson 28 Man Ogift Diplomat;
Nationalitet: Svensk; Ras: Skandinavisk;
Senast bosatt: Sverige, Stockholm;
Närmaste släkting: bror löjtn. Bjornstrom, Rudr.,
Sverige;
Slutlig destination: Ny, New York;
Biljett till slutdestination: Nej;
Resan betald av: Själv;
Äger minst $50.00: förlorade i havet;
Varit i USA tidigare: Ja, 1911, New York;
Ska till: Hotel Gotham, New York;
Ej varit i fängelse tidigare, är ej polygamist, är ej
anarkist;
Kommer inte på grund av erbjudet arbete;
Hälsa: God; Deformerad: Nej; Längd: 183 cm (6'), Hy:
mörk;
Hår: Brunt; Ögon: Bruna; Identifierande märken: Inga;
Född i: Sverige.
|
Mary Steffanssons dödsannons
"Mrs Mary Eno Steffansson avled i går kväll i sitt hem, 56
East Fifty-seventh Street, efter en flera månader lång
sjukdom. Hon blev 71 år gammal.
Mrs Steffanson, dotter till avlidne John Chester Eno, var
hustru till Hokan B. Steffanson, som var aktiv i pappersmasse- och
fastighetsindustrin innan han pensionerades för tjugo år
sedan. Hennes far hade sysselsatt sig med finansiering och byggande av
kanadensiska järnvägar.
Som ivrig anhängare av musik hjälpte mrs
Steffanson unga artister att utveckla sina karriärer. Hon var
medlem av Philharmonic-Symphony Society i fyrtio år och medlem av
dess styrelse under de första trettio åren. Hon
tillhörde Daughters of the American Revolution, Colonial Dames och
the Colony Club.
Förutom sin make efterlämnar hon en syster, mrs
William Leon Grave i Pasadena, Californien."
The New York Times, måndag 14 december 1953
|
Håkans dödsannons
"Hokan Bjornstrom Steffanson, en finansman, avled på
måndagsnatten på Doctor's Hospital efter en längre
tids sjukdom. Han blev 78 år gammal och bodde på 56 East
Fifty-seventh Street.
Mr Steffanson var en av de överlevande från
Titanics undergång i Nordatlanten 1912, som krävde 1.517 liv.
Han föddes den 9 november 1883 i
Österfärnebo, Sverige. Hans far, Erik Samuel Steffanson, var
en pionjär inom den svenska massaindustrin, och när Hokan
Steffanson kom till New York 1909 trädde även han in i
trämassaindustrin. Han var en kemisk ingenjörsstudent
på Tekniska Högskolan i Stockholm.
Mr Steffanson ägde en ansenlig mängd fastiheter
i området vid Park Avenue innan den omfattande utveck-
lingen av lägenhetshus och hotell. På 1920-talet invest-
erade han i kanadensisk pappers- och massaindustri.
Han gifte sig med miss Mary Pinchot Eno 1917. De blev
presenterade för varandra av mrs Churchill Candee från
Washington, en Titanicpassagerare som han hade hjälpt att
rädda. Mrs Steffanson dog i 1953. Paret hade inga barn.
1960 grundade mr Steffanson fonder vid Uppsala Universitet
i Sverige och vid Svensk-Amerikanska stiftelsen i Stockholm. Han
grundade också andra fonder för svenska studenter vid Yales
universitet och stödde Swedish Historical Museum i Philadelphia.
Mr Steffanson var en kommendör av första klassen
i svenska kungliga Vasaorden.
Han var medlem i Metropolitan Club, the Long Island
Country Club, the Travelers Club och the St. Could Country Club of
Paris samt klubben Sällskapet i Stockholm. Han ägde ett hem i
Ruda, Sverige.
Han efterlämnar en syster, mrs J.H. Douglas i London.
Begravningsceremonin hålls i St. Bartholomew's
Protestant Episcopal Church, Park Avenue at Fifty-first Street, klockan
10:00 på fredag."
The New York Times,
onsdag 23 maj 1962
|
© Copyright,
Maritha
Frågor ställs till, 
 Gå
tillbaka till förstasidan
|